hjeltens

Än en gång ska jag ge mig ut på den vilda arbetsmarknaden och slåss med horder av folk om de få brödsmulor till jobb som finns ute. Det är en spännande och någon segdragen process som måste genomlevas för att förändring skall kunna uppstå. Det är svårt att säga exakt vilket arbete det är jag söker när det finns så otroligt mycket som lockar och känns intressant, sen att få en arbetsgivare intresserad av just mig är en utmaning. Tidigare i detta forum har jag beklagat mig om LAS vilket fortfarande är ett irritationsmoment som sätter rejäla käppar i hjulet för mig. Men det är vad det är och lagen lär inte ändra på sig över en natt. Min taktik är inte helt olik en yrkesfiskares: ut med många krokar så är chansen större att det hugger någonstans. Hey fishy fishy, komsi komsi

Snart jul och jag har redan druckit mig halvless på glögg. Skål och välkommen

Vilken kunskap har en klar majoritet av den svenska befolkningen? Eller kanske man ska uttrycka sig på annat sätt, vad vet i stort sett alla svenskar?  Detta samtalsämne har jag och en god vän haft under lång tid och kanske vi är cyniska och drar en felaktig slutsats när vi ser en oerhört låg nivå hos Svearikes invånare. Fan vi är ju sämst på att hålla en hög nivå befolkningen igenom. Det vi delar med våra medmänniskor är ju främst trivialiteter och svammel. Visst är vi specialiserade och ofta jävligt kunniga på vårt område (ofta yrkesområde) men där stannar det. Hur många har koll på det som verkligen är angeläget och berör oss dagligen t.ex. beslutsprocesser, meteorologi eller hur fan en TV fungerar. Ni vet däremot vem som åkte ut ur Idol i fredags eller vem som vann allsvenskan. Skäms på oss…

Detta besvärliga eländiga förargliga regelsystem som kan fungera som ett förstaklassens mobbings verktyg. Generationsmobbing av i första hand yngre människor (i alla fall yngre än köttberget) som hålls ute från arbetsmarknaden där de i många fall har bättre teoretiska kunskaper än sina äldre potentiella kollegor. Men det är inte väsentligt vilka kunskaper man besitter utan anställningstiden är det enda som har värde. Erfarenhet är oerhört viktig och bör sprids till kommande men något som minst lika relevant är motivation och hunger. Men som tidigare nämnts är anställningstid obestridbar numero uno. Vi slåss på olika villkor om jobben vilket är orättvist och rått. Sen att systemet utnyttjas av arbetsgivare för att undvika anställning av personal är regelvidrigt och tyder på att något är sjukt i det arbetsmarknadspolitiska systemet.

Att jag ställer mig kritisk till LAS kanske inte kommer som värsta överraskningen men man kan inte bara gnälla utan att ha en tanke om ett alternativ som är bättre än det rådande. Här kommer problemet för LAS, hur uselt det än är, så har det en konkret objektiv måttstock - anställningstid. De andra alternativen som jag kan tänka mig blir subjektiva och därigenom än mer orättvisa än LAS.

Förslag på alternativ mottages med öppna armar

Har varit riktigt usel på att uttrycka mina funderingar via detta forum och ska väl förhoppningsvis bli bättre nu när vädret blir mer av inomhuskaraktär, dock inte riktigt än hoppas jag. Har precis kommit hem efter ett hedersuppdrag i Kalix kommun där jag har varit toastmaster på vänners bröllop. Har varit en riktig ynnest att få dela dagen med dem samt med andra nya och gamla vänner.

Drar ut till ön igen imorgon där semester är den aktivitet som kommer att bedrivas. Må solen lysa och temperaturen stiga. Glad sommar

Har avslutat universitetsjobbet samt lärargigget och övergått till det klassiska sommarkneget åt kommunen. Att arbetet är mer fysiskt än intellektuellt utmanande kan vara en ynnest men ganska tråkigt. Längtar mest bara till den ankommande ledigheten vilket ska bli riktigt, riktigt, riktigt skönt. Dock är det knappa fyra veckor kvar innan de utopiska veckorna av ledighet. Kan hända att jag har alldeles för stora förväntningar, but what the fuck.

Var på en intervju i Umeå förra veckan och väntar på besked. Annars är hösten väldigt oklar både plats och aktivitet.

Glad sommar

Stryk kostymen och vattenkamma håret för nu är det dags att lyfta rumpan från sofflocket och bege sig till röstningslokalen. Jag har undersökt kandidater och kommit ner till tre alternativ som jag har att välja på. Rättighet och plikt att göra sin röst hörd. Do it!

Varför är det inte mer liv i luckan om NATO övningen som sker på det svenska territoriet?

Jag skickar med en klassiker med Ronny Eriksson som belyser denna fråga, njut.

http://www.youtube.com/watch?v=kf_DWRhLh_U

Äntligen har sommarmånaderna kommit och det gäller att passa på att njuta. Passa på era dumma och njut.

Längre och mer substantiella inlägg kommer så fort den bortsprungna inspirationen infinner sig

Min tid på Universitetet lider mot sitt slut och jag är än en gång ute på jakt efter nya utmaningar. Borde egentligen sitta med sluttampen på min presentation över våra upptäckter men ambitionen tröt och tyckandet kändes ack så mycket mer stimulerande. Av denna uppkomna anledning ska jag sälja mig till nästa potentiella arbetsgivare! (En viss paradox till min undersökning, jo jag vet)

Kom och köp prisvärd Daid! 
Däcksparkare undanbedes
 

Det finns ett fenomen som generellt bestämmer vad som skall göras eller ej. Den är något som knappt reflekteras över eftersom den är djupt rotad i oss som utslagsfaktor. Den ligger ofta som den sista och viktigaste punkten som får vetorätt trots att allting annat talar för. Kostnaden.

Kostnaden bestämmer vad vi i samhället kan företa sig och vad vi kan satsa på men kostnaden är kortsiktigt uträknad och utgår inte alltid efter vad konsekvenserna eller behoven är. Kapitalismen är här för att stanna och vi är redan mycket väl anpassade för den men när vi inte följer den så ställer det mig förundrad.

Sverige idag, tänker främst på den offentliga sektorn, försöker spara pengar genom att skära ner i allt och lite till. Detta kan dra ner kostnaden, i alla fall för tillfället men den stora kostnaden komma skall. En enkel lekmannaanalys säger att om du sparkar människor från sina jobb i den offentliga sektorn gör att du förskjuter utgiften från lön till socialbidrag, högre ohälsotal och sämre service för medborgarna. Detta kan de första budgetåren vara ett lysande sätt att spara in pengar på, men vad kommer det att kosta när alla problem blivit akuta och måste åtgärdas? Det långsiktiga tänkandet försvinner och de potentiella konsekvenserna är inget som vi ska... tänka på?

Vi måste lyfta blicken och se bortanför horisonten och inse att de kronor vi eventuellt sparar idag kan kosta oss betydligt mer imorgon.

God morgon 

Människan är ett besynnerligt och märkligt djur som kan göra mig gråhårig när jag försöker analysera och förstå vissa beteenden. Det senaste i raden av skrämsel som upprör och gör folk till skenande vilddjur utan att det finns en direkt fara är SVININFLUENSAN. "Gud bevare mig väl inför denna hemska och dödliga pest som sprids av råttorna från Mexico" Ungefär så kan det låta när jag lyssnar på folk som får uttala sig i media. Varför är folk livrädda för en influensa? En influensa som ofta dyker upp i liknande karaktär från Asien varje senhöst. Folk dör även då, de svaga och sjuka. Men inte blir det detta ramaskri som att himlen ska ramla ner på oss och utplåna hela det mänskliga släktet när folk småhostar i November.

Detta är på inget sätt ett unikt fenomen, vi har fågelinfluensan, terrorister, kommunister, fundamentalister m.m. som på samma sätt skrämmer upp folk så att det får vara lite så där härligt små skraja. För helt allvarligt hur rädda ska vi egentligen vara för t.ex. terrorister? Vad ska dem göra, spränga mjölkbryggan i Klöverträsk?

Folk, tror jag, vill ha det yttre hotet mot dem som en garant över att det ska finnas något att oroa sig för. En skräckfilm som gör att vi sätter chipsen i halsen fast det är nyheterna vi ser på. Den kollektiva oron ger oss något att mobilisera mot, detta icke hot. Nu ska vi lagra mediciner och skriva kontrakt med läkemedelsföretag så att vi jävlar är redo när Ryssen...nej förlåt influensan kommer. Media i Sverige har väl gett en någorlunda objektiv bild av svininfluensan men se på Egypten som nödslaktar bort alla grisar. För det löser ju det eventuella problemet?

Dumska och skräck går hand i hand och tvingar ofta fram usla beslut som kan få konsekvenser som är långt farligare än den ursprungliga "faran". Folk är dumma i skallen och människor är smarta.

Heja mänskligheten!