De bistra förhoppningarna om en bättre tid
Snön faller, våren känns avlägsen och Anders Borg har presenterat vad skattesänkningarna hade för pris. Keynesianismen må vara förlegad men för en enkel lekman som mig själv så känns dessa teorier lockande även i blomstrande tider. Spara i ladorna tills det skiter sig. Det är ju precis så man bör tänka i sin egna privata ekonomi. Det räcker ju att man får ont i tand A2 så är man rånad på halva sitt kapital. Varför kunde vi inte ha varit något mer förutseende i våra prognoser om framtiden? Tandvärk och lågkonjunktur är förestående problem som alltid dyker upp, frågan är snarare när skiten rullar in. Vi glömmer vår historia och även att (direkt från killing) Efter regn kommer solsken.
God Jul
...men det är allvarligare att glömma att det efter solsken kommer regn än tvärtom! Sen tror ju han som egentligen bestämmer också att det inte är så viktigt för boxaren att försöka slå tillbaka, att man kan vinna genom att bara stå och parera.
De ständiga upp och nedgångarna i konjunkturen verkar alltid komma som världens överraskning för våra folkvalda. Eller kan det vara så enkelt att de genast går i försvar när det pratas i negativa ordalag? Hoppas att deras mandatperiod går friad från ekonomiska nedgångar. "Jag litar på bondturen"
