They say that the definition of madness is doing the same thing and expect a different result....
Nu är det så här min kära vänner att jag behöver assistans med tankeverksamhet, så knugga geniknölarna och dra in ett djupt andetag.
Scenario: Norrbotten med Luleå som centralort tappar sina unga människor till förmån för städer runt omkring i både Sverige och världen. Likt råttor som flyr ett sjunkande skepp sticker ambitiösa och kreativa från länet (inte alla men många). Problemet är akut för att inte regionen ska tappa mer än vad den redan har gjort.
Två frågor som jag hoppas att ni kan hjälpa mig med:
1: Vad är det unga flyttar till (vad har dessa platser som inte norrbotten har)?
2: Hur kan vi göra Norrbotten/Luleå till ett mer attraktivt område att göra karriär i? Vad behövs för att alternativet stanna/flytta hit ska bli bättre än att flytta?
Ge mig just dina tankar och idéer! Alla förslag mottages med öppna armar!
Sticker till Umeå (Ni ser jag är motsägelsefull :-D ) nu på fredag för en mysig helg med baby!
Over and out
Vecka mars
Ska ner till björkarnas (snöröjarnas mardröm-) stad nu i helgen och träffa Baby, längtar efter henne. Förhoppningsvis kan vi skotta fram grillen och köra en premiär med oxe och en flaska Argentinskt.
Fredag
Trevlig helg
En ny gängmedlem
Själv blir jag kvar på skolan fram till Påsk. Känns riktigt skönt att få fortsätta med en elevgrupp och bli mer involverad i det didaktiska arbetet.
Njut av den ankommande våren mina vänner!
Utröstad
Trevlig helg på er alla
DC matchen
Flygplatsens psykologi
Scenariot: Planet som du åker har precis landat och den lilla "fasten your seatbelt" skylten slocknar. Vad gör då 90 % av planets passagerare? Jo, de ställer sig upp och trängs som tusan. Jag förstår att de som sitter närmast utgången gör sig redo men varför ska de stackare som sitter längst bak stå halvböjda och trängas i 5 minuter för att få stiga av? Denna kollektiva klaustrofobireaktion sker vid varje flygning som jag är med på. Jag har prövat att sitta kvar i min stol när jag sitter närmast gången och möter oförstående och halvt hatiskablickar av mina medpassagerare närmast fönstret. Det skall påpekas att jag inte försenar dem på något vis utan vi kommer ut exakt samtidigt som om jag hade rusat upp ur min plats. Denna cirkus fortsätter när vi kommer till rullbandet och ska hämta vårt bagage. Till och börja med, varför har alla frekventa flygare en svart rullväska av Samsonite? Och varför blir de förvånade att de måste kolla 7 väskor innan de hittar just sin väska? Hela problemet hade varit löst om de hade en stor sticker med HARADS IK på sidan, detta gör dem unika. Men icke, för då är de inte lika häftiga som sina andra flygarkompisar med helsvarta Samsonite. När man väl står där och väntar på sin väska så fungerar det inte att stå 5 meter från bandet så att alla kan se och gå fram när just sin väska kommer utan man bör stå högst 30 cm från bandet så att man kan lyfta i varje väska som rullar förbi. Problemet är bara att alla inte rymms där framme vid bandet. Varför är det så vi agerar? Jo mina vänner så här är det: Människor är smarta, folk är dumma i hela skallen. Kollektiva handlingar avsäger individansvar. Våga vara individ!
Puuuuh det var skönt att få vara lite arg och spotta över mänskligheten.
Baby drog ner till Stockholm på jobb idag, så jag blir gräsänkling under veckan. Jobb och slit hela veckan även för mig. Ska försöka laga mig ordentliga måltider precis som om min dietist var hemma = Bacon all week long :)
Over and out
Hjelte/Johanssons B&B
På Onsdag åker Limpan till Umeå för sin första arbetsdag. Hon kommer att vara bäst av alla!
Jag fortsätter att vela i valet av mobiltelefon. Kanske finns det någon teknikkunnig läsare som kan ge mig förslag både på abonnemang och telefon.
Lumpen 10 månader
Baby ska göra lumpen, det är ialla fall vad jag kallar det när hon ska bo i Umeå fram till nyår. Hon har fått jobb på arbetsförmedlingen som jobbcoach och börjar sin första dag nu på torsdag. Är ofantligt glad för hennes skull att hon äntligen har fått ett jobb som både kan vara en bra merit och något som kan utveckla henne. Sen är det naturligtvis tråkigt att bo ensam under så lång tid. Det som framför allt oroar mig är matlagningen, inte för att jag är usel på att laga mat (är ju värsta superkocken, se inlägg nedan) utan att inmundiga alla måltider ensam. Känslo ambivalensen är m.a.o. total. Tur att det går fort att blåsa ner till 090 när saknaden blir för stor.
Gick och vann det stora vinlotteriet på jobbet där vinsten blev ett välfyllt spritskåp. Bra avkastning på insatsen.
Tar gärna in förslag på singelmåltider.
Over and out
Förkyld
Tiden är ett finurligt fenomen, ibland kan den vara lång och seg men allt för ofta är det en bristvara som aldrig riktigt räcker till. Har börjat känna mig svälld i halsen och nyser som bara den = förkylningstendenser. Detta är dock något som jag inte alls kan pressa in i mitt schema. Det är väl egentligen fel att skylla på tiden när denna faktor är konstant men det är så mycket enklare att göra så än att prioritera om. Har börjat dopa mig med allskönes huskurer såsom apelsin, vitlök och några märkliga brustabletter som Baby har införskaffat åt mig. Placeboeffekten är med andra ord min räddning. Blir som Peter Pan det handlar bara om att tro så kommer det att gå vägen. Slutsatsen är då att jag lurar min kropp att den inte är på väg att bli sjuk så blir den inte det. Problem uppstår tyvärr när jag går in med inställningen att jag lurar mig själv men vet om det. Lurigt.
Får helt enkelt se hur denna inbördeskamp kommer sluta. Gärna mer kommentarer av er läsare eller måste jag skriva mer kontroversiella åsikter?
Novosibirsk
Har varit och hämtat ut min nya jobbdator idag. En liten svart historia som alldeles säkert kostar för mycket. Skönt med en dator som inte är seg som sirap när man ska använda den, vilket min gamla är. Fan man ska aldrig byta upp sig då går det inte att gå tillbaka till den gamla och vara nöjd. Denna jobbdator kommer att bli en dyr historia för mig när jag måste köpa en ny privat dator.....och en Iphone. Förbaskat vilken förlustaffär!
Jobb och slit hela veckan även fredag och lördag natt. Jag avslutar därför med en dikt av Åse-Nisse: Ingen rast och ingen vila bara gno och bara kila.
Back in town
Nu ska jag se mitt favorit pensionärsprogram: På spåret!
Hejja David och Emelie nu jävlar vinner vi!
Over and out
090 och en bitter vinterkyla
Får fortsätta några veckor till med skoljobbet. Kontinuitet är viktigt för eleverna och även för mig och resten av personalen. Men något fast är dock inte att tänka på. Hoppas att ni följer LAS debatten i Norbottens kuriren (www.kuriren.nu), ska bli intressant att se hur kommunen förklarar och försvarar det rådande mobbingen som pågår. Min stora fråga är vem detta system gynnar? Ska fundera på det under kvällen då vi är bjudna på fest och middag hos mr Mörk och hans bättre hälft. Det bästa idéerna är alltid längst ner i flaskan, så ikväll ska vi lösa Palmemordet och finanskrisen!
Trevlig helg till eder alla
Måndag hela veckan
Baby har varit med om ketchupeffekten idag, stolt över henne och glädjs något oerhört.
Sticker ner till Umeå nu till helgen, förhoppningsvis hinner jag allt jag ska och kan glida redan på förmiddagen på fredag. Vore fantastiskt med en lunch på Uni med tillhörande skitsnack.
Over and out
Den skeva normen och den subjektiva verklighetsuppfattningen
Trevlig helg alla glada
Snöstorm
Var och lyssnade på Hello Saferide igår. En lång djup stirr började konserten med. Man kände sig lite granskade av den kritiska artisten, underbart att hon har vänt på steken och stirrar ut och bedömer publiken istället för tvärtom. Kulturenshus är en gudagåva till Luleåborna. Vad gjorde folk innan?
Förhoppningsvis kommer jag igång med min undersökning nu under veckan som kommer. Lite små detaljer som ska fixas innan det bär av. Ikväll ska jag inkassera mitt förarbevis på skoter, så se upp i spåren för nu startar jag snart upp den gamla tvåtaktarn.
Klart slut
Helgens bravader
Två födelsedagskalas har jag hunnit med. I fredags var det mor som blev ett år äldre och skulle firas ordentligt. Och igår var vi och firade Lillis som även hon har tagit examen och fyllt år. Riktigt trevligt. Allsång med trubadur och en massa massa surr med alla. Kalles legosamling blev pricken över i:et, svårt nördigt men imponerande. Blev väldigt sugen att mixtra lite med hans kreationer men jag tror att det sker med livet som insats. Jag lät bli....
Veckan är nästan helt inbokad både med jobb och kvällsaktiviteter. Ska se Hello Saferide på onsdag så nu gäller det att lyssna in sig ordentligt på hennes låtar. Vill hemskt gärna kunna skrika med i texterna tillsammans med alla 14 åriga kids :-)
Nä nu ska jag se kriminaldramat Beck, förväntningarna är låga. Hoppas ni får en bra vecka utan större missöden!
Ny vecka nya tag
I natt har vi haft Clara som gäst. Clara är drygt tre år och en aktiv men snäll liten tjej. Många av lekarna har snurrat kring ett ämne som är väldigt aktuellt för en treåring, nämligen kiss och bajs. Många nallar har det varit som har gått på toa och detta har kompletterats med tillhörande ljudeffekter. Mycket underhållande för en barnslig morbror.
Har blivit involverad med ett projekt via Luleå universitet www.ntglar.se www.esf.se där jag ska genomföra intervjuer med ungdomar om arbetslöshet. Projektet sträcker sig fram till slutet på maj och känns riktigt intressant. Mer information om detta kommer inom kort. Förhoppningsvis kan jag kombinera detta med ett jobb på särskolan. Men även där har dimman inte riktigt lättat så jag återkommer.
Sju år med baby idag!
Festfixeri
Drycken skall inhandlas på systemet. Bolaget har ju världens bästa sortiment och service. Vem som helst kan boka in en kostnadsfri träff med en vinexpert för att hitta det perfekta vinet till maten. Kan bara lyfta på hatten till systembolaget och tacka.
Jobbjakten fortgår och jag har diverse vikariejobb inbokat. Har eventuellt ett väldigt intressant jobb på gång. Mer om detta i senare inlägg.
Arbetslös/Arbetssökande
Måndag morgon kom alltså allt för fort. Vaknade upp och gav mig ner till byråkratins urtempel: Arbetsförmedlingen. Tack gode gud att jag inte är en 50+ gubbe som knappt har sett en dator. Satt bredvid en man som skrev in sig på datorn och var totalt chanslös. Jag tog lång tid på mig och höll säkert på en kvart. Den stackars, usla mannen satt kvar framför datorn när jag lämnade bygget. Uppföljning och möten är inbokade för våren och jag har ytterst låga förväntningar. Vilket i sig är bra, kan bara bli positivt överraskad!
Ska alldels strax iväg och jobba, en eftermiddag med hårt slit och pedagogiska och didaktiska utmaningar. Go Daid!